Så, efter tre månaders sjukskrivning lessnade jag totalt på att bråka med försäkringskassan, och påminna min läkare om att skriva sjukintyg och recept (tydligen har jag universums glömskaste läkare). Så jag gav mig fan på att ta mig upp igen, och här är jag nu!
Fitter, happier, mor productive.
Ägnar dagarna åt att odla frön, plantera om växter, fixa blomlådor, plåtburkar och det mesta man kan odla i, och läsa Film och religion på högskolan.
Sortera ut, organisera, förbättra.
Snart far jag ut till isoleringen i den finska myren.
Det blir bra.
Det som är riktigt bra för en känns oftast sådär.
Jag är glad hur som helst.
Men jag längtar efter något.
