väntan.

Ja så sitter man med myror och fjärilar huller om buller i magen och mår illa,
ständigt växlande mellan förväntan och nervositet.

Hur ska jag kunna koncentrera mig på jobbet?

Nånting säger mig att det blir en jobbig väntan, men förhoppningsvis ordnar det sig till det bästa.

På sätt och vis önskar jag att jag bara kunde bestämma mig för att inte engagera mig, men det går ju inte när ens hjärta blöder för alla som behöver hjälp.

Så jag väntar, och väntar, och när svaret väl kommer har jag ingen aning om hur jag kommer att reagera.

time will show.


p.s jag tycker om http://www.admetam.org/arsmoriendi/ , makabert, sorgligt men sött d.s