Höst och hål i själen att fylla.
Alla känslor du hittar, alla drömmar gömmer du där i,
ändå gapar det lika tomt.
Som en jakt på en pusselbit som passar perfekt.
Som fyller upp, gör helt.
Och när du hittar den, men bara får den till låns.
Små stunder av harmoni.
Slappna av, andas ut, sluta ögonen.
Sedan slits den lika obarmhärtigt ifrån dig igen.
Det finaste fina. Ljuvhet. Sällsamt.
Tankar som vandrar i snart vanda spår.
upptrampade.
bilder som fyller huvudet.
små filmsekvenser som rullar.
kontinuerligt.
Längtan efter meddelanden.
Små bitar av något stort.
Små, små ögonblick då allt stannar upp.
Stannar upp, tystnar, suddas ut.
Omgivningen.
Som att alla sinnen utom känseln blir blinda.
Allt för att låta dig ta in, fyllas av ögonblicket, till brädden.
Tills alla tomrum försvunnit.
Och man längtar, klart att man längtar.
Vem skulle inte längta?
Ja nu svammlar jag igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar