Fortfarande denna trötthet.
Jag har börjat följa en hel del bloggar.
Även mer eller mindre kända människors bloggar.
Några exempel:
Johan Rheborg
Henrik Schyffert
och Marcus Birro
Till höger har ni även en fin länklista där flera av mina dagliga
blogg-besök ligger.
Är ni musiknördar som jag borde ni älska den här heart and soul.
Mest musik, men även lite annat. En liten fågel sa att det kan dyka upp
små saker influerade av mig, i framtiden.
Ibland förvånas man verkligen över hur mycket människor har att säga,
som verkligen påverkar en.
Något av en dröm för de flesta tror jag, att kunna nå människor, göra sig förstådd.
Ofta känns det som att vi bara trampar runt som små barn i längtan
efter samhörighet, förståelse och önskan att bli sedda.
Vissa bryter sig fria, andra är nog dömda att trampa runt så, och rycka
människor i ärmen, resten av sina liv.
Och hur människor slänger alla värden, låter sig förnedras, förändras, förtryckas, bara för att få det där behovet uppfyllt.
Är det verkligen så ensamt? Livet.
Är den ensamheten ett nytt fenomen, eller har det alltid varit såhär?
Det märks verkligen att hösten är här, om inte annat så på tankarna.
Och denna evinnerliga, oändliga trötthet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar