Såäre!

Zacharias:

hahaha

du och ditt stora djävla hjärta

Jag förstår mig inte på...

Människor som ser livet som en tävling där det gäller att lägra så många som möjligt.
Oskulder ger pluspoäng.
Vem fan vill ligga med en oskuld?!
Jag menar kan man hitta en större garanti för dåligt sex?!
Sen när vet oskulder vad de ska göra i sängen liksom?
Och det här "Hurra, jag har könsafter från hundra pers på min bäddmadrass!",
det är bara så sorgligt.
Hur trasig i huvudet måste man inte vara för att på allvar tro att det är en beundransvärd sak?

Nej, människor.
Detta obegripliga släkte.
Bara tanken på att försöka förstå mig på folk
äcklar
tröttar ut
och irriterar mig.

Jag påstår inte att jag är bättre än andra.
Bara att de där aktiviteterna och synsätten helt enkelt inte är min grej.
Och jag håller mig helst långt borta från utövarna tack.

And never the twain shall meet

Frustrerat illiterärt babbel.

Saknar jag kanske dina ögon
Din hand på bordet
Min frustrerade önskan att nå fram
Men den glättiga ytan som stod i vägen
Svårmodet du dolde, försökte dölja
Men bristfälligt
Alla sprickor du spacklade över
Allt du sopade under mattan
Och jag undrar vad som skrämt dig så
Du är så rädd!
Men du låter mig inte nära
Sorgsen ser jag hur du utför din charad
Trasig, Förvirrad
Kommer du någonsin hitta hem
Om du aldrig vågar
Du är barnet, på trappan
Med handen om dörrhandtaget
Som vänder
Som alltid vänder.

Men annars är vi helt normala!

Nena: "Skinkan på mackan, och mackan på skinkan, och skinkan på mackan - hej!",
är det den bästa låt du någonsin hört?

Siri: Neeej....men jag tycker väldigt mycket om dig ändå.




Nena: Tycker du om mig?

Siri: Ja

Nena: Tycker du om bananer?

Siri: Ja!

Nena: Tycker du om när jag dansar som en banan?

Siri: Hur dansar bananer?

Nena: Tjuttiruttidoo...

Siri: Hahahahaha!




Siri: (kommer fram och skakar nenas hand)
Gratulerar, gratulerar!!!

Nena: Till vadå?

Siri: Att du har världens bästa barn!

Finaste.

a

Och jag lyssnar på Theodor Jensens Bapada om och om och om igen.

Hepp.

Vi har hamnat i ett stillestånd.
Siri har scharlakansfeber.
Jag har blivit matförgiftad av den mystiskt pizzamannen.
Här inne står tiden stilla.
Omvärlden rör sig i ett helt annat universa.
Jag funderar på folks höga tankar om mig,
och försöker hitta grunden till dem.

Det är svårt.

Hon sa nästan förlåt-
Jag säger inget annat.
Men likväl - det är bara ett ord bland andra.

Så ser du allting rusa förbi.
Men skevt, förvridet.
Det var inte här vi skulle vara.
Men du vet att du förtjänar det.
Du vet hur de glädjer sig åt din olycka.
Hur de skulle frossa i dina patetiska tårar.
Men inte ens det spelar någon roll.
Ynkligt hulkande ber du tiden att böja sig.
Förgäves.
Förgäves.
Förgäves.

Du är värmen under täcket
målar svetten mot min rygg
fastnaglad mot väggen av dina vassa ben
växer tanken
slår mig fri
i köttet växer längtan efter känslan
när det rinner över
och det flödar i evighet
en kort sekund
en känsla kanske inte värd att dö för
men att riva upp allt
offra dig för köttet
för fallet
för allting som lossnar
som släpper
för det pulserande livet
när världen skakas
rytmiskt för mina ögon
du vänjer dig
jag värjer mig
jag klöser mig fram
lämnar hål i väggen
lämnar jag

retarderad- inte känslokall.

Samma dag som jag får veta att min älskade kusins mamma har gått bort
gör jag alltså slut med den bästa pojkvännen jag någonsin haft.

Emotionellt handikappad någon?



You´re gonna find someone new
I really hope you do
Cause I love you
The sun will come on through
It will shine for you
Cause I adore you

Julknark och sömnknark, presenterat av drogmotståndaren af Liljedahl.

Jag ligger vaken om nätterna och skriver obskyra dikter och knepiga noveller i mitt huvud.

"Spenatsås över din ovilliga lekamen
Din allt för bistra blick ur docksminkat ansikte
Sensationslystet kommer jag i din mun"

eller vad sägs om en novell som behandlar ämnet:

Att desperat gräva ett hål i jord, med sina bara händer.

Nej, det går inte riktigt bra nu.
Så jag ska nog återta vänskapen med en kär gammal vän,
via herr doktor. Sen kommer jag sova som ett litet barn.
(Vilket för övrigt är en märklig liknelse, vilket vi småbarnsföräldrar mer än väl är medvetna om).

Är det åldern som gör att varje vinter känns tröttare och apatiskare än den förra?
Eller är det sommarens fröjder (läs: torka rumpor på äldreboende) som får en att förtränga hur den förgående var?

Men vi kämpar på, visst?
Vi tar oss i kragen, kammar skägget, raggsockorna på.
Ut och göra dagen (som ser ut som natt) med rimfrost i näsan,
och gatljus i blick.

Men snart är det jul, då kan vi knarka oss höga på pepparkakor, glögg, julkulor, ljusslingor, apelsiner med korinter, nu är det jul igen.., tomtens verkstad, alladin-choklad och hela jävla baletten!
Och underbart ska det bli!
Det här ska fanimej bli den juligaste julen i mannaminne, här ska bakas, pysslas, pyntas och slås in så att det står härliga till.
och sen får man helt enkelt försöka hålla kvar den känslan tills april, då det äntligen, äntligen så smått börjar våras.

Så ser planen ut.
Däremellan kommer inte fasta, utan en hemtenta, en dugga, ett par reflektioner, ett par observationer, 6 restdagars VFU och..just det...min födelsedag.

För övrigt är jag glad att jag redan haft svininfluensan, jag har nämligen inte tid att vaccinera mig, med medföljande sjukdagar.
Dagens I-landsproblem.

k

du är pojken som sköt ett hål i sin egna hand
som gick genom livet med handen i fickan
rädd för att vara, i deras ögon
rädd för att störa
talar du för högt?
alltid tystlåten
glider du undan
så stark
så säker
så rädd
så vilse
tunn fernissa över såren
lappar du hålen
håller fasaden som ett plank
här finns inget att se
men här finns allt att se
det mjukaste lilla djur
katten som kröp ihop i min famn
sökte min hand
trygghetstörstande du
bygger dig ett bo bland mina kuddar
behåller dig här.

Höst.

Genus.

I ett skyltfönster sitter en skyltdocka med benen hängande över en kant, mellan knäna har hon en pumpa som är mer rutten än pumpa.

Nena: Såg du pumpan?

K: Pumpan var inte direkt vad jag tittade på.

Nena:...du kollade alltså in skrevet på skyltdockan?

K: Ja.

Nena: Du är medveten om att det är en plastdocka? Vad tror du att du ska hitta där liksom?

K: Allt jag någonsin drömt om!

Nena: En rutten gammal pumpa?

10# fakta om mig, 6-10.

6# Jag är blyg, reserverad och anser att jag ser konstig ut.
Det är väl inte särskilt spännande fakta, men konstigt nog har folk extremt svårt för att tro på det.

7# Jag har svårt för människor, men när jag träffar någon jag tycker om så fäster jag mig hårt vid dem. Vilket kan generera en viss separationsångest när relationer (ja jag pratar även (läs: framförallt) vänskapsrelationer här) rinner ut i sanden.

8# Jag kan inte knäppa med fingrarna, och kommer med största sannolikhet aldrig någonsin lära mig att göra det.

9# Jag har både tagit ryttarmärket, samt dansat jazzbalett.

10# Jag är ambidextral, men blev som barn instruerad att endast använda vänsterhanden till att skriva et cetera. Vilket har resulterat i att jag skriver undermåligt med båda händerna, och har rejäla problem med bestickföring.

Så, det var det!

10# fakta om mig, 1-5.

Jag blev uppmanad att göra det här.
Om ni inte tror mig så har jag bevis.

Det är alltså inte så att jag tror att det landet runt sitter människor
och bara trånar och längtar efter att få veta lite, lite mer om just mig.
Nej.
Det är alltså så att jag har läst, svart på vitt, i ovan taggade blogg att någon, det vill säga Fina F´linn, vill veta mer om mig.

Och vill hon det, då får hon det!

So here goes, som anglosaxerna säger.

1# Jag blev en gång erbjuden att läsa upp mina samlade dikter på folkets hus i Trollhättan, som kvällsunderhållning för Trollhättans poesi-intresserade. Det skulle med andra ord bara vara jag som stod där, mol allena, inför publiken.
Jag vägrade. Och skälet till att jag vägrade var helt enkelt att mina dikter vid den tiden verkligen, verkligen, verkligen sög.

2# Jag verkade ett tag under pseudonymen Tiger-Bay Attich.
Detta på grund av att min kusin under gymnasiet fick i uppgift att intervjuva en poet hon såg upp till. detta vågade hon inte utföra, alltså intervjuvade hon istället mig. Dock var det allmänt känt att vi var kusiner, och hängde ihop som ler och långhalm. Därav pseudonymen. Namnet spånade vi ihop, under mycket skratt, ett par minuter innan redovisningen. Meningen var att få fram något som verkligen lät pretentiöst. Sedan hängde den kvar ett tag. Oklart varför.

3# Jag har fobi för fisk, skaldjur och fåglar.
Finns det något äckligare än kalla, hala, stirrande, gapande fiskar?
Ja! Kalla, hala, stirrande, gapande fiskar som sprattlar på land.
Styggelse! Och skaldjur, jag kommer aldrig förstå människors behov av att äta insekter som lever i havet. För det är precis vad ni gör. Knäcker skalet på gråsuggans kusin och sörplar i er saften. Kräftskivor är en enda studie i vidrighet.
Och fåglar, se Fåglarna, Hitchcock´s klassiker. Gärna efter att som barn ha blivit attackerad av ett måspar, desperat försvarande sina ägg. Kom sen och säg att det är en ologisk och fånig fobi. I dare you!

4# Jag är döpt efter en skallig undulat.
Först delade vi förnamn. Sen insåg mina föräldrar det opassande i att prata om att barmhärtighets nacka det skalliga kräket,när det kan missuppfattas gravt. Så då döpte de om undulaten - till mitt andranamn. Tack!

5# Jag har en gång fått ett munspel kastat på mig, av Ulf Lundell.
Jag har sedan dess ogillat honom.

Groteska cravings.

Högskolan i Gävle i maskopi med CSN förvägrar mig fortfarande pengar,
på grund av en virrpanna till lärare som helt enkelt glömt rapportera in min närvaro från de lektioner jag restade förra året. Tack!

Som vanligt leder fattigdom till att man hittar saker man näst intill skulle kunna sälja sin egna farmor för, dock har jag aldrig träffat min farmor så mina emotionella skrupler är inget direkt hinder, moraliskt där emot...

Hur som helst, idag är jag krasslig, så här kommer lite av de där sakerna jag halvt längtar mig fördärvad efter just nu:



Stolthet och fördom och zombier
Jane Austen & Seth Grahame-Smith.

Detta är precis vad det låter som, en nyutgåva av Jane Austens klassiker - i zombietappning! Jag måste ha den här boken! Och tänk bara hur perfekt det vore att ha den just nu, när jag är sjuk och bara ligger hemma och väntar på att feberfrossan, halsontet, hostan och hörselgångsinflammatinen ska gå över.











Trots det, för oss finskar, mycket tveksamma namnet så är jag fortfarande sjukt sugen på att testa Lush Henna Caca Rouge.
Ja jag vet, jag och mitt hår, men helt vegansk, utan konstgjorda tillsatser!
Bara röd henna , kakaosmör (theobroma cacao), färskpressad citronjuice, rosmarinpulver och eterisk olja, i like.









Jag är åh så kär i The Balm.
Jag vet att det här är ytlighetspoäng galore, men seriöst - ge mig hela serien!

Sjukt söta förpackningar, fantastiskt bra produkter, med skitroliga namn, till extremt bra priser.
Kan det bli bättre? I think not.
Jag hoppas att en hemlig gudmor ska ge mig ett stort presentkort på Inezza när jag fyller år.

nena pratar med sig själv. v 3.0

nenalique ‎(16:46):

äntligen kommer jag in!

ajsikjo suger

hestipallo

som man säger på finska

nenalique ‎(16:47):

hevonenpallot

nenalique ‎(16:48):

hittepåfinska är den nya finskan

precis som hittepåtyska är bättre än riktig tyska

oberschtorfer!

OBERSCHTORFER!

nenalique ‎(16:50):

och här sitter jag och talar båda språken till perfektion, i min ensamhet.

nenalique ‎(16:52):

allena sitter jag, ack jag, vid min skärm
frusen sitter jag, ack jag, ber elementet "värm"
där i vrån, en skorpa torr, ack torr
där i hörnet, ack hörnet, en katt ljudar sitt morr
allena satt jag, ack jag, och skrev
och skrivandet blev detta brev

Falafelpunk ‎(16:56):

OBERSCHTORFERUNGER!

Seriositet, musik och populärkultur - en diskussion.

nenalique säger (12:50):
universums bästa låt någonsin!
http://www.youtube.com/watch?v=sd0C_Us31kk
jag bara ryser, gråter, tappar andan
- dör och föds på nytt!
In i en vackrare värld
- en renare, oskuldsfullare värld.

Sen att videon är ett mästerverk i de stora filmmakarnas klass,
det är bara en fenomenal bonus.
Allt ryms där i.
Livet, döden, kärleken, hatet.
Det nyfödda barnet, den åldrande gamlingen, på tröskeln till livets slut.
Man blir gripen, tagen!
Omskakad!

I am the ElkMan säger (12:52):
hahahahahaha

nenalique säger (12:52):
Visst är den ett mästerverk utan dess like?

I am the ElkMan säger (12:53):
verkligen!

Sommaren 2009