jag har tröttnat på att vänta

och någonstans så orkar man inte längre skära klippa klistra och tillrättalägga någonstans så spelar det inte någon roll, inte längre om de tycker så eller säger det eller gör såhär för det som är är och det som inte är är inte och sanningen blir det enda som är värt att säga eller så är det bara en strävan efter något äkta igen och något som känns, men det blir för mycket högstadiedisco av allting, för många smuliga moralkakor och välmenande råd och för lite värme när du längtar längtar längtar och tappar tron på att tiden rör sig, att den är linjär det blir cirklar av allting cirklar i cirklar i cirklar runt dig och vara inte vara vara inte vara här eller där men samtidigt dosen fixen silen som det innebär att bara vara nära nära nära huden och lukten och andningen och hjärtslagen och allting som är du.



Jag har ledsnat på att vänta
på dom ständiga problemen med sömn
Behöver nån som behöver mej