Hur än det här är möjligt så är det ändå sinnesjukt!

Sweet Marie - Timo Räisänen

"Were we still kissing when you knew that we were through?
Were we still holding hands when you began to see us from another point of view?
Tell me was I slipping before I even knew
Did I fall down and make my mind go black and blue?

Didn't I know, and couldn't I see
And why did I have to make those same mistakes
My sweet Marie

Did I hit the wall before I knew which way to go?
Couldn't I just understand when you said no no no no no no no no no no
Were you deciding me with conscience white as snow
You should win an Oscar for how active you performed the show

Didn't I know, and couldn't I see
And why did I have to make those same mistakes
My sweet Marie

I've got so many worries I'm afraid my head will explode
I'm doing everything to help you get away from this load
It's hard and complicated but I never learned you're code
You're code
You're code
You’re fucking code

(So) Were we still kissing when you knew that we were through?
Did I make it impossible for one plus one to equals are two?

Didn't I know, and couldn't I see
And why did I have to make those same mistakes
My sweet Marie

Didn't I know, and couldn't I see
And why did I have to make those same mistakes
My sweet Marie "

......

"Gå sönder, inte gå sönder

Jag går till dig, sönder"

tokholm

jag tycker om att åka bort.
bo någon annanstans ett tag.

hemma är man så fast i sina rutiner.
man äter vad man brukar, gör vad man brukar.
samma spår genom lägenheten, liknande tankemönster.
vardagsrutin.

men när man åker bort kastas allt det omkull,
och man får antingen hänga på någon annans rutiner, eller bara freestyla.
- det är det bästa.

man vaknar, ligger kvar och tänker "vad känner jag för?"
man ser ut genom fönstret och det är en helt ny utsikt.
det finns rum för nya tankar, inga ingådda rundor.
ny mark.

sen blir det inte sämre av att solen strålar, himlen är blå
och dagen känns minst sagt lovande.

snart ska jag ta tuben in till stan och träffa mia maria,
för en hel dag av fika, prat och strosande. och i natt ska jag somna
bredvid honom som alltid mosar mig mot väggen i sömnen,
men det gör ingenting, för att ligga klämd mellan en vägg och den
man är kär i har också sin charm.

och när jag tröttnar på väggen knuffar jag bara på honom tills jag får mer utrymme,
vilket får honom att vakna till, krypa närmre igen, och lägga armen om mig.

- vem kan vara irriterad då?


jaja, slut på svammel!

ut med er i solen nu, det är vår för i helvete!

självklart kunde jag inte låta håret vara