nej, jag finns inte kvar där.
litet ömkligt kryp under stenen kröp
närde sina nojor
alla drömmar ströp
åldrande kropp som växer utan riktning
tankar spretar utan mål
vakar över sovande kroppar
med barnets våldsamma begär
sovande ryggar hör inte
ser inte
ger inte
aldrig nog
deras kärlek är en sovande sådan
min kärlek är smörkniven mot strupen
och kattungemjuka charader
men ändå
nålar alla lappar på din rygg