Idag är en hemskt trött dag.
Som vanligt kunde jag inte sova inatt, utan låg vaken och tänkte på fruktansvärt onödiga saker. Är det kanske ett behov min hjärna har? Är mitt liv så spännande att mitt psykiska välmående kräver ett par timmars totala uttråkning innan jag äntligen tillåts slappna av och somna?
Hur som helst har det varit en dag av regn, Madam Bovary, regn, Jane Eyre, regn och höstlöv. Jag köpte 10 bakpotatisar för 1 krona styck och kände mig som en hårt arbetande karl som i slutet av veckan får betalt av godsherren, i natura. (Ja, natura i dess ursprungliga mening. Inte sex, potatis!). Glad i hågen vandrade jag hem till mina barn och min förtjusande fru, som har skurhänder men vackert hår. Slog upp dörren, med potatissäcken över axeln, och hörde dem skrika av förtjusning. Men så gick det ju inte till egentligen. Egentligen var det mest regn och löv. Jag och Siri plaskade lite i vattenpölar och pratade om gravitation. Jag funderade på att köpa mig en bukett blommor, men insåg snabbt att jag inte ens har en vas. Och varför har jag ingen vas? Jo, för att jag aldrig får några blommor!
Men det var ju inte det här jag ville tala med dig om.
Jag tror att jag har alldeles för mycket Raskolnikov i huvudet för att kunna reda ut mina tankar. Kan man kanske få ett dödligt överflöd av Dostojevskij?
Sök svar på alla mina frågor och svara mig så fort du bara mäktar!
Jag dör av längtan efter dina kloka svar och funderingar.
Du är lite som den unge mannen i min klass, han som alltid har sådana otroligt intressanta iakttagelser att delge oss andra. Jag tror att vi skulle ha kunnat bli väldigt bra vänner. Synd att jag inte vet hur man gör.
Tack och hej, du är gay!
Nenlique von Essenhausenvossenkrautzen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar