Viksaga, älskade viksaga!

"Det stod en farbror och såg ut genom sitt fönster. Världen var som vanligt kall, grå och förutsägbar. Inget kunde längre överraska honom. Han tände en John Silver och drog några halsbloss. Askan föll ner på mattan där det redan brann. "Åh nej, måste jag ringa brandkåren iallafall" tänkte han, och tände en cigarett. "-Ähum, rökning förbjuden står det faktiskt!"utbrast en tant, och pekade på en knappt synlig skylt som det stod "Tvättmedel piper" på. Skenet av neon lyste upp gatan som var våt efter ett regn som dragit in över prärien. "-Oh it's raining cats and dogs" sa lejonkungen Simba. "Eller kanske är det inte så", protesterade en anhörig, som inte orkade med pressen och ansvaret. "Nä, nu vill jag inte vara med längre!" skrek katten ut. Då kom han in genom dörren igen och tog ett djupt andetag. "-Jag vill bara säga att jag tycker att du har betett dig väääldigt orättfärdigt". Då gick solen upp. De båda tystnade och såg först mot himlen, sedan på varandra. Det var kanske ingen bra idé att skjuta allt heroin på en gång. Ådrorna värkte och blodtrycket var ganska stabilt. Så dom lät honom dricka brännvinet, och gosse! Var det livat på avdelningen den kvällen eller? Då gick solen ner. De såg på varandra och log. Det var över nu."