Jag har nog lite svårt för att vara ensam. På kvällen.
Kan det vara mitt gamla liv som gör sig påmint?
Då jag aldrig var ensam, och kvällen var då man umgicks.
Jag antar att jag på sätt och vis saknar det där, att ha någon runtomkring sig.
Man gör saker själva, på varsitt håll, men ändå tillsammans.
Äh, jag vet inte vad jag vill ha sagt, men det är fint det där.
Ensamma tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar