Kära Claude...

Du ställde dig frågande till om jag är karaktärsfast.
Svaret på denna fråga blir "nej".
Definitivt nej. Skräddaren säger nej.
"Har du någon karaktär överhuvudtaget?" kanske du frågar dig då.
Där blir svaret ja. Hur nu den karaktären yttrar sig och vad den består av får dock stå fritt för betraktaren att avgöra.

Vad mer kan jag förtälja dig kära Claude och dig kära Kött! ?
Vi gör egen glögg. I en grå skurhink. Hinken är dock helt ny och obesudlad. Detta hjälper dock inte den stackars glöggen från att likna en spya. Den ser verkligen, verkligen ut som en grumlig spya. Täckt med plastfolie. "Vafför gö dom på detta viset?" kanske någon frågar sig när de ser hinken, men är för finkänsliga för att fråga. Sedan går de härifrån med en obekväm känsla i ryggraden. Något som kliar nerverna så smått, men ändå tillräckligt mycket för att irritera. Hursomhaver, det luktar hemskt juligt och mysigt om herr skurhink. Och det är väl vad som räknas denna högtidernas högtid som komma skall. Idag hängdes stjärnor upp, den infernaliskt rosa grannen kläddes med dito ljusslinga och diverse kulor och krams. Tomtar fästes i diverse ytor medelst hjälp av häftmassa, eller som man säger i de mer gudsförgätna delarna av landet "kludd". (Här skall jag räknas in, märk väl). Säga vad man säga vill, mysbelysning, choklad/chiliglögg och pepparkakor funkar för mig.

Nu till sängs! (på ett icke erotiskt sätt)

Godnatt Claude, godnatt Kött! och godnatt  ni andra!